Energipolitik

Elnätsavgifterna inte längre skäliga, dags att göra något åt det!

Under de senaste åren har privatpersoner och företag kunnat välja elleverantörer på marknaden och på så vis kunnat styra och ställa så att de får elpriser som passar den egna ekonomin. Under samma tid har dock nätbolagens priser stötts och blötts och varit föremål för rättstvister. Nätbolagen har kunnat höja priserna och hålla priser som inte anses skäliga och detta har varit möjligt eftersom elförbrukningen inte varit valfri för kunderna. De som äger näten har makten och ofta är själva leveransen av elen dyrare än själva inköpet för el.

Ologisk prissättning elleverans

Under tiden som samhället arbetar för en mer miljövänlig politik kan elnätsbolagen sägas motarbeta detta. Till exempel är det inte självklart att kunderna tjänar på att dra ner på sin elförbrukning. Som exempel kan nämnas Eon som visserligen sänker den fasta avgiften vid låg elförbrukning men då istället håller ett oskäligt högt kilowattpris per levererad kilowattimme. För kunder med högre förbrukning är den fasta avgiften högre men leveransavgift per kilowattimme avsevärt lägre än för lågförbrukaren av el. En mycket ologisk prissättning således och detta har varit föremål för rättstvister som dock inte kommit att leda till någon förbättring för elkundernas del.

En samfälld protest

Eftersom rättsväsendet inte kunnat få elleverantörerna på bättre tankar kanske påtryckningar från kunderna kan få en förändring till stånd? Det är förhoppningen. Sveriges energiting är en organisation som vill upplysa om viktiga frågor och väcka till debatt. Ordet Väcka är viktigt i sammanhanget då ingen har något att vinna på att låta saker och ting bero. Inte alla har tänkt på hur nätverken sätter sina priser och Svenskt energiting vill väcka till medvetenhet.

När kunderna fick möjligheten att själva välja vilka elbolag de kan köpa el ifrån så var det märkligt nog inte alla som brydde sig om den här möjligheten. Det är i regel samma människor som heller inte bryr sig om att ta reda på vad nätleverantörerna tar betalt för leveransen av el. Detta gör det möjligt med en oskälig prissättning.

Nya tag med ny energi

Ingen ska hållas ovetande om hur de som äger elnäten jobbar. De jobbar inte med utan mot så väl miljön som kunderna. Vi är många och när debatten väl är igång är chanserna stora att vi får igenom våra krav på en vettig prissättning. En vettig prissättning gynnar lågförbrukare och uppmuntrar till att kunderna ska välja en miljövänlig hushållning med el. Så ser det inte ut idag. Nu tar vi nya tag med ny energi för att väcka varenda svensk till insikt om nätleverantörernas fiendskap mot miljön. Fakta ElnätsmonopoletElmarknaden består av tre delar; produktion, distribution (nät) och handel. Sedan 1996 är elhandeln avreglerad och konkurrens råder. Elnäten, däremot, är naturliga monopol. Det finns ett enda elnät för en given fastighet och ett hushåll kan inte byta elnätbolag.Energimarknadsinspektionen (Ei) har som uppgift att övervaka och reglera elnätsföretagens verksamhet. Det gör de bland annat genom att sätta en övre gräns (intäktsram) för hur mycket varje elnätsföretag får ta ut i sammanlagda avgifter av sina kunder i respektive nät. Ramen sätts i förväg och gäller för fyra år i taget.Elnätsföretagen har gång på gång överklagat Ei:s intäktsramar, och fått rätt i domstol. Därigenom har de fått ta ut högre avgifter än Ei föreslagit.Elnätens gränser följer inte alltid kommungränserna. I flera kommuner finns flera nätägare. Och några nätägare finns i flera kommuner. Någon av de tre största aktörerna (Vattenfall, EO.N och Ellevio) är dominerande elnätbolag i nära hälften av landets 290 kommuner.Källa: Villaägarna, Energimarknadsinspektionen